F?r tv? ?r sedan var det j?mnt ett sekel sedan tv? nordbor tilldelades Nobelpriset, Niels Bohr, i fysik, och Fridtjof Nansen, som mottog fredspriset. Av denna anledning ordnade Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab och Det Norske Videnskaps-Akademi varsin konferens under jubileums?ret 2022.
Man l?t ett antal framst?ende forskare inom en l?ng rad kunskapsf?lt reflektera ?ver olika aspekter p? dessa tv? personligheter, deras liv och g?rning. Inl?ggen av sammanlagt drygt tjugo medverkande har nu samlats i en volym.
"Jag tror inte n?gon som tar del av denna bok kommer att l?mnas ober?rd."? Sverker S?rlin?
I titeln ing?r tre ord. Det f?rsta ?r ”vetenskap”. Bohr och Nansen var b?da forskare och professorer. ?Nansen blev rentav professor i tv? ?mnen, f?rst zoologi, sedan oceanografi. B?da hade intensiva och framg?ngsrika? karri?rer. Vetenskap ?r ocks? det tema som dominerar de flesta av bokens kapitel. I flera ?r det huvudsaken. De andra tv? orden, ”m?nskliga r?ttigheter” respektive ”diplomati”, ?r huvud?mnen ibland, fast mindre ofta. F?r det mesta blandas de.
Redan denna enkla observation ger anledning till en fundering om hur dessa tre poler f?rh?ller sig till varandra i de tv? m?nnens liv. N?gra av artiklarna s?ker besvara denna fr?ga.
Harald Dag J?lle, som skrivit en biografi i tv? delar (2010, 2020) om Nansen som vetenskapsman, kretsar kring fr?gan om inte Nansen ?nd? innerst inne l?ngtade allra mest efter att f? betydelse i samh?llet, i en politisk roll med folket som uppdragsgivare. Nansen vacklade. Han svarade ?terkommande p? inbjudningar till nya uppdrag genom att h?nvisa till att vetenskapliga uppgifter v?ntade p? honom och att han d?rf?r m?ste tacka nej. Bara f?r att kort senare tacka ja till en annan inbjudan som f?rde honom ut p? uppdrag som g?llde just m?nskliga r?ttigheter och diplomati.
Men J?lle noterar ?ven en annan sak. V?l ute p? sina diplomatiska uppdrag i Ryssland, London, Washington, och i Europas huvudst?der arbetar han lika fullt p? sina vetenskapliga avhandlingar som forts?tter att komma ut i en strid str?m fram till hans d?d 1930. Nansens sj?lvdiagnos, ofta upprepad, var att han var obotlig arbetsnarkoman. Det kan inte bestridas. Fast J?lle kvalificerar diagnosen: det handlade f?rst och fr?mst om en genuin passion f?r vetenskapen. Den var inte ett arbete i normal mening, utan en livsform.
Ocks? Bohr kombinerade vetenskapen med diplomatiska och humanit?ra insatser av betydande omfattning. Han engagerade sig f?r judiska flyktingar under nazismen som han mottog p? sitt Institut for Teoretisk Fysikk i K?penhamn. Han var aktiv i Manhattanprojektet i Los Alamos. I b?de Storbritannien och USA pl?derade han f?r en fredlig anv?ndning av atombomben som skulle f?ra ?st och v?st n?rmare varandra. S? blev inte fallet. Churchill betecknade honom under kriget rentav som en s?kerhetsrisk.
Bohr arbetade med popularisering av vetenskap och skrev 1950 ett ?ppet brev till FN om ett ?ppet samh?lle d?r vetenskapens resultat kan delas fritt. Flera av artiklarna i boken ?r f?r ?vrigt skrivna av forskare i Danmark som f?r Bohrs traditioner vidare in i v?r egen tid. En av dem ?r astrofysikern Anja C. Andersen som behandlar Bohr och Nansen i ljuset av en l?ng dansk tradition av vetenskapsf?rmedling.
Bohr var tidvis splittrad av sina m?nga uppgifter, och liksom Nansen tidvis ”sjuk” av ?veranstr?ngning. Men f?r Bohr var kombinationen nog ?nd? litet l?ttare. Han var bokstavligen bosatt p? sitt institut och kunde trots de flitiga utflykterna till humanit?ra och vetenskapsdiplomatiska insatser forts?tta att vara aktiv som forskare, inte minst genom? infl?det av unga fysiker fr?n m?nga l?nder och egna vistelser p? utl?ndska laboratorier. N?r han agerade gjorde han det ocks? vanligen som enskild individ. Han tog inte p? samma s?tt som Nansen stora och l?ngsiktiga uppdrag utan koppling till fysiken.
Det skilde ocks? 24 ?r i ?lder mellan de tv?. Den yngre Bohrs n?tverk var internationella och byggde p? utbyten. Nansen var l?nge huvudsakligen utpr?glat nationell och patriotisk i sin g?rning och hans forskning tog sikte p? egna naturtillg?ngar i hav och mineral och p? Norges nordatlantiska ”bakg?rd”. Nansen var ocks? patriot och nationalist och ?ven i tidstypiska avseenden rasist. Bohrs v?rderingspanorama var mer progressivt, frihetligt och mer typiskt f?r den yngre generation han tillh?rde. Nansen var legendarisk skid?kare och friluftspropagandist. Bohr var fotbollsspelare, men l?rde sig ?ka skidor och ?kte med familjen p? tur till Rondane, ber?ttar sonsonen Vilhelm Bohr i en charmerande ess?. ?
Bohr och Nansen var m?ngsidiga, sammansatta och ?ven komplicerade m?nniskor. Intensiva, sj?lvf?rbr?nnande, nyfikna, gener?sa, vittomfamnande, passionerade. Den slutsats ?tminstone jag till slut drar som l?sare ?r ?nd?, att vad Bohr och Nansen ?n p?stod om sig sj?lva – och sina roller som medborgare och m?nniskov?nner – s? var vetenskapen prim?r f?r dem. I grunden av den enkla anledningen att vetenskaplig status var det som gav dem legitimitet att tala och tycka i olika fr?gor.
F?r Bohrs del ?nnu mer ?n f?r Nansen. Bohrs position som Nobelpristagare gav honom tillg?ng till maktens boningar p? ett s?tt som f? andra kunde ens dr?mma om. Det g?ller f?rmodligen ?ven senare Nobelpristagare. Med alla m?tt m?tt tillh?r Bohr och Nansen de mottagare av Nobelpriset som n?tt st?rst framg?ng inom diplomati och m?nskliga r?ttigheter – man kunde ocks? s?ga som ”science celebrities”. Andra som spelat i samma division ?r exempelvis Einstein och Marie Curie. ??
" ... det handlade f?rst och fr?mst om en genuin passion f?r vetenskapen."? Sverker S?rlin??
Med tanke p? dagens debatter kan det vara v?rt att ocks? notera att denna kategori ocks? kan kallas ”aktivister”. Nansen och Bohr var proaktiva f?r en l?ng rad fr?gor inom ett frihetligt, demokratiskt och humanit?rt ?v?rderingspanorama. Jag t?nker ocks? – n?r jag l?ser de m?nga utm?rkta f?rfattare som st?r bakom inl?ggen i boken – att ocks? dessa, hundra ?r senare, verkar k?nna en bekr?ftande sympati f?r de insatser som de tv? nordiska giganterna svarade f?r. Flera av dem ?r ocks? h?gst aktiva p? m?nga fronter f?r folkbildning, r?ttighetsfr?gor och aktiv diskussion kring vetenskapens roll i samh?llet d?r de vetenskapliga akademierna har en viktig roll.
I all sin alldaglighet tror jag att det ?r en v?sentlig observation att g?ra. Det f?rekommer idag en, ofta? aggressiv, kritik mot forskare och studenter som engagerar sig f?r fr?gor som direkt eller indirekt har att g?ra med m?nskliga r?ttigheter, frihet, diplomati. Dit h?r ?ven klimat och h?llbarhet. Kritikerna brukar h?vda att forskare borde betrakta v?rderingarna som sin privatsak.
Denna bok visar att i alla fall f?r de nordiska nationalhj?ltarna Nansen och Bohr var det helt enkelt inte m?jligt att skilja mellan vetenskapen och kampen f?r m?nskliga r?ttigheter. De insisterade p? b?de r?tten och skyldigheten – och betydelsen – av att anv?nda vetenskapens internationella samarbete f?r att f?rsvara dessa r?ttigheter.
Bohrs och Nansens liv framst?r i denna mening som moraliskt f?rpliktande, p? gr?nsen till tvingande. Legeringen mellan vetenskapen och det humanit?ra uppdraget l?g s? djupt att de trots stora personliga uppoffringar gjorde allt de kunde f?r att h?lla b?da uppgifterna levande genom hela sina verksamma liv. Aktivism har m?nga ansikten, precis som Bohr och Nansen hade det. ?
Det kan inte undvikas att i en bok om tv? s? omskrivna personer blir ett och annat upprepningar av s?dant vi redan visste. Men just denna bok undviker denna risk med ?verraskande skicklighet. Finessen ?r att den kombinerar deras vetenskap med deras inte fullt lika k?nd moraliska och sociala arbete. Det ?ppnar f?r ov?ntade och sp?nnande upplysningar.
Jag har l?rt mig mycket av Kari Aga Myklebost om Nansens djupa passion f?r Ryssland, och senare Sovjetunionen, och hans tro p? detta som det stora ”framtidslandet”. Och av Hans Halvorson och Anja Skaar Jacobsen om Bohr som vetenskapsfilosof med vidstr?ckt betydelse. F?r att ta ett par exempel.
Jag tror inte n?gon som tar del av denna bok kommer att l?mnas ober?rd. Den ?r ett utm?rkt initiativ av tv? klokt samarbetande akademier i en tid n?r akademiska v?rden som Nansens och Bohrs beh?vs mer ?n p? mycket l?nge.