Socialantropologerna Marianne E. Lien och Simone Abram som ?r verksamma vid Universitetet i Oslo, har utgivit en rikt och vackert illustrerad nutidsstudie om liv och f?rest?llningar i och runt hytter spridda fr?n norr till s?der i Norge. Unders?kningen ?r ett resultat av forskningsprojektet: ”Materialiseringer av slektskap: livssyklus p? norske hytter”.
Byggnation av hytter tog fart p? 1960- och 1970-talen till f?ljd av ny semesterlagstiftning och att den norska samh?llsekonomin kommit p? f?tter efter nedg?ngen under ockupations?ren. Det blev m?jligt att skaffa egen bil n?r ransoneringen av bilar upph?rde i Norge 1960. Det var d? ”hytta ble allemannseie og nordmenn ble hyttefolk” (s. 18). N?stan h?lften av den norska befolkningen har tillg?ng till minst en hytta.
Det finns nu bortemot en halv miljon hytter i Norge. De har betraktats inte bara ur en social gemenskapsaspekt utan ?ven fr?n en nationell aspekt med k?nslan av att de utg?r n?got typiskt norskt. Ordet hytte ?r sv?rt att ?vers?tta till andra spr?k. P? svenska finns viss likhet med ordet stuga och p? danska sommerhus.
F?ltarbetet har best?tt av f?rfattarnas bes?k med egna observationer p? hytter tillsammans med fotografen Haakon Harriss. Intervjuer har utf?rts med ?gare och brukare av hytter i olika generationer. Nedskrivna hytteb?cker har utgjort en viktig k?lla vid dokumentationen av livet p? hytterna. Dessa b?cker ?r k?nslom?ssigt viktiga f?r nuvarande ?gare f?r att kunna h?lla minnena levande om livet p? hyttan under tidigare ?r.
M?nniskorna och deras minnen och inte byggnaderna utg?r huvudintresset i unders?kningen. Hytterna spelar en stor roll inom familjerna f?r rekreation och sl?ktsammanh?llning, men det kan ocks? uppst? arvstvister n?r en yngre generation skall ta ?ver ?gandet efter f?r?ldrarna. D? kommer hyttans symboliska affektionsv?rde, dess sociala betydelse, tydligt fram vid sidan av det ekonomiska v?rdet.
En m?jlighet som i m?nga fall utnyttjas ?r sam?gande mellan olika familjer. D? kan sl?kten h?llas samman ?ver flera generationer. Man uppr?ttar best?mda hytteregler t. ex. om sopt?mning och f?rdelar det praktiska arbetet i form av m?lning, gr?sklippning osv. och omkostnaderna f?r drift och underh?ll mellan sig. N?stan h?lften av dagens hytter har f?rts ?ver fr?n en generation till n?sta. Hytter l?nas ocks? ut till sl?ktingar. D?remot ?r det bara sex procent som uppger att de hyr ut sina hytter. Det finns ?ven exempel p? att arvsskiften inte f?tt positiv utg?ng och att syskon blivit ov?nner f?r livet.
M?nga hytte?gare vill markera skillnad i komfort mellan hemmet och hyttan. En ?ldre generation ville inte dra in vatten och elektricitet medan detta numera blivit vanligare. Bland dagens hytte?gare finns m?nga som v?nder sig mot tekniska nyheter i form av TV, bredband och internet. F?r att kunna koppla av och uppleva frihet k?nner de behov av att avsk?rma sig fr?n omgivningen och det moderna samh?llets tekniska m?jligheter. N?rheten till den omgivande naturen upplevs som viktig.
Genom sin empiriska grundlighet och sina analytiska resonemang utg?r boken ett viktigt nutidsbidrag inom nordisk turismforskning som intensifierats under senare ?r. Det ledde 2015 till bildandet av Nordiskt n?tverk f?r turismhistoria och 2018 till publiceringen av antologin Turismhistoria i Norden utgiven av historikern Wiebke Kolbe i samverkan med undertecknad.
Den h?r recenserade boken ?r popul?rt skriven och kan d?rf?r rekommenderas ocks? till en bred allm?nhet inte bara i Norge utan i hela Skandinavien. Hytte?gare kan l?sa om hur andra familjer och sl?kter lever i och upplever sina hytter.