Anmeldt av Ester Pollack
Vad h?nder med enskilda individer n?r de blir utsatta f?r mediernas kritiska och negativa uppm?rksamhet? Hur hanterar man att bli fokus i en skandal? N?r rubriker och uppslag i m?nger basunerar ut att du ?r en skurk, en m?nniska med d?lig karakt?r, en person som inte borde ha den position du har? N?r du m?ste g?mma dig f?r tv-kameror och journalister som envetet f?ljer dig och kr?ver kommentarer? Kanske blir din familj indragen, kanske duckar dina kollegor och kanske f?rlorar du jobbet.
DEN H?R och m?nga liknande fr?gor har unders?kts i ett forskningsprojekt som letts av Fanny Duckert, professor vid Psykologisk institutt, Universitetet i Oslo och Kim Edgar Karlsen, assisterande avdelningschef vid Voksenpsykiatrisk avdelning Vinderen, Diakonhjemmet sykehus, och som nu sammanfattats i boken I Medienes S?kelys. Till grund f?r projektet, som p?g?tt mellan 2002 och 2015, ligger ett omfattande intervjumaterial vars k?rna best?r av 27 m?n och 16 kvinnor fr?n s?v?l politikens, som idrottens och kulturens omr?den, inom b?de offentlig och privat verksamhet. I omr?det kultur ing?r bland andra en grupp av k?nda norska programledare p? TV, en intressant kategori att f?lja n?r de sj?lva som journalister hamnar i en motsatt roll och blir utsatta f?r ett mediedrev.
DE FLESTA av de 43 intervjupersonerna har haft ledande st?llningar och levt i stabila familjef?rh?llanden. Det gemensamma ?r att de varit del av en mediekritisk bevakning som i snitt p?g?tt mellan 6 och 12 m?nader. Omfattningen av skandaliseringen varierar, anklagelsepunkterna likas?. Gruppen delades grovt in i moderat belastade (17) respektive h?rt belastade (26) personer, byggt p? individernas subjektiva upplevelse. De h?rt belastade uppfattade att de helt saknade f?rm?gan att kontrollera processen och br?t samman under skandaliseringens g?ng, de moderat belastade menade sig kunna kontrollera vissa delar av livet. Samtliga upplevde sj?lva mediedrevet som ?verv?ldigande och skr?mmande, och m?ten med journalister som en invasion av deras privatliv.
BOKEN ?R efterl?ngtad, vi har fram till nu alldeles f?r lite kunskap om hur m?nniskorna mitt i en mediestorm reagerar och vilka konsekvenserna, kortsiktiga s?v?l som l?ngsiktiga, blir. Litteraturf?ltet ?r begr?nsat, i Sverige har medievetaren Mia-Marie Hammerlin publicerat en etnologisk studie (2015), i Tyskland har kommunikationsvetaren Mattias Kepplinger publicerat n?gra studier p? temat.
DUCKERT och Karlsen skriver pedagogiskt och l?ttl?st samtidigt som de inte v?jer f?r komplexiteten i materialet. F?rfattarna identifierar och diskuterar olika faser utifr?n intervjupersonernas upplevelse n?r drevet drabbar: fr?n m?ten med journalister och fotografer, till v?ntan p? rubriker och uppslag och vidare till sj?lva publiceringen och dess inverkan. De analyserar ocks? de strategier som de utsatta anv?nde sig av i f?rs?ken att bem?stra sin situation, i form av hanteringen av medier och journalister, det dagliga livets rutiner och de egna emotionella reaktionerna.
FORSKARNA delar in strategierna i problemfokuserade och emotionsfokuserade, d?r de f?rra handlar om medvetna strategier f?r att p?verka relationen till medierna och de senare f?rs?ken att p?verka sig sj?lv och de egna k?nslom?ssiga reaktionerna. En konklusion ?r att inga mediestrategier entydigt visade sig vara v?l fungerande, de individer som lyckades b?st hade ett starkt socialt st?d i arbetsplatsen som avlastade och deltog i p?verkan av medierelationen. Hur respektive arbetsplats tog sig an de utsatta f?r medieexponeringen, visade sig spela stor roll f?r hur individerna upplevde att de kunde hantera sin situation. De som fick st?d, k?nde sig st?rkta och kom att klara sig b?ttre. Den v?rsta erfarenheten som samtliga vittnade om var upplevelsen av maktl?shet, av att f?rlora kontrollen ?ver bilden av sig sj?lv och ofta ocks? ?ver stora delar av livet. De allra flesta kom dock tillbaka till ett v?lfungerande liv, efter kortare eller l?ngre tid, och med mer eller mindre h?g livskvalité.
I V?R medialiserade tid, d?r ocks? sociala medier blivit en arena f?r negativ exponering, kan boken rekommenderas f?r alla som vill ?ka sin f?rst?else och reflektion runt m?nniskor i mediedrev.