K?nslans kraft

K?nslor utg?rr viktiga best?ndsdelar i sociala f?r?ndringsprocesser. Detta st?r klart i en nyutkommen bok, baserad p? gedigen empiri.

Anmeldt av Kristina Fjelkestam

I Harriet Bjerrum Nielsens studie Feeling Gender. A Generational and Psychosocial Approach presenteras en imponerande m?ngd empiri. Norska m?n och kvinnor fr?n tre 1900-talsgenerationer har intervjuats om k?n och sexualitet i en studie som inleddes 1991 – materialinsamlingen str?cker sig allts? ?ver 25 ?r, och innefattar 88 informanter och 121 intervjuer.

DET HELA b?rjade som en studie av flickor och pojkar som gick sista ?ret i skolan, men v?xte till att innefatta ?ven intervjuer med m?drar och morm?drar p? flickornas sida, och f?der och farf?der p? pojkarnas. Intervjuerna med skolungdomarna f?ljdes dessutom upp n?r de blivit 30 samt 40 ?r gamla. Initialt arbetade Nielsen ihop med kollegerna Monica Rudberg och Kari Vik Kleven, men av olika sk?l har de slutat i projektet under ?rens g?ng och d?rf?r har Nielsen, professor vid Senter for tverfaglig kj?nnsforskning p? Universitetet i Oslo, nu sj?lv skrivit boken som baseras ?ven p? de andras intervjumaterial.

INTERVJUERNAS fokus ligger dels p? relationer till f?r?ldrarna och dels upplevelser av kropp och (hetero)sexualitet, och det empiriska materialet presenterar egentligen inga f?rv?nande resultat i sig. K?nsnormer kring, exempelvis, vem som sk?ter det reproduktiva arbetet i det privata hemmet och vem som sk?ter det produktiva arbetet i den offentliga sf?ren har genomg?tt enorma f?r?ndringar under det unders?kta tidsspannet. Mycket kortfattat visar empirin att den f?rsta generationen, f?dd i b?rjan av 1900-talet, hade det str?vsamt, s?g upp till sina f?r?ldrar och inte vill prata om sexualitet.

Mellangenerationen, f?dd kring andra v?rldskriget, utgjorde en tydlig brytningspunkt under seklets moderniseringsprocess med sex f?re ?ktenskapet, kvinnor p? arbetsmarknaden, skilsm?ssor, och starkt negativa k?nslor gentemot f?r?ldragenerationen. Den yngsta generationen, som f?ds in i v?lf?rdsstaten, upplever en j?mlik relation till f?r?ldrarna och j?mst?lldhet med partnern – innan barnen f?ds och kvinnorna blir utbr?nda, f?rst?s. ?ven den mer avsp?nda attityden till sex har en baksida som innefattar h?rdare krav p? kroppens utseende f?r b?de m?n och kvinnor.

JAG TYCKER att det framf?rallt br?nner till i de sista kapitlen, d?r de empiriska r?nen summeras och diskuteras. Nielsen lyfter h?r fram k?nslornas samh?lleliga f?r?ndringspotential, och det blir tydligt hur empirin fungerar som ett slags ”historia underifr?n” d?r vardagspraktiker f?r?ndrar normer inifr?n. Analysen bygger fr?mst p? den psykoanalytiska traditionen, vilken framf?rallt kommer till sin r?tt d? de tre generationernas ber?ttelser parallelliseras med sina samtida: Freud, Chodorow respektive Benjamin.

Genom att historisera psykologiska strukturer, vill Nielsen visa att b?de individuell och social f?r?ndring av genusm?nster h?nger samman med k?nslors konstruera(n)de funktion. Slutdiskussionen bygger resonemangen p? Raymond Williams begrepp ”structures of feeling”, vilket han utvecklade i Marxism and Literature fr?n 1977. H?r ?r Nielsen definitivt n?got p? sp?ren. Studiens tematik knyter d?rmed an till senaste ?rens s? kallade affective turn inom kulturvetenskaperna, d?r ett fokus p? emotioner som social kraft n?rmast sk?nker dem formen av performativ akt. Men av n?gon anledning v?ljer Nielsen uttalat att distansera sig fr?n den affektiva v?ndningen (s. 24f), vilket jag st?ller mig undrande inf?r. Visst, studien inleddes redan 1991, men det finns mycket intressant att h?mta fr?n den forskning som gjorts senare av exempelvis Eve Kosofsky Sedgwick, Sara Ahmed och Susan S. Lanser.

Som humanist finner jag detta centrala sp?r n?rmast underteoretiserat, liksom den viktiga temporala aspekt som den samh?llsvetenskapligt inriktade Nielsen vill lyfta fram. Temporalitet verkar h?r egentligen mest fungera som en synonym till historisering, trots att the temporal turn, liksom the affective turn, f?r n?rvarande ?r ett forskningsf?lt p? stark fram?xt. Temporalitetskapitlet i boken n?jer sig mest med att diskutera materialinsamlingen, men temporalitet ?r ju i h?gsta grad politiskt och leder till faktiska konsekvenser i subjektivitetsprocesser. Bland annat har temporalitetsf?ltet studerat den heterosexuella livskurvans kronologiska norm genom begreppet ”krononormativitet”, formulerat av Elizabeth Freeman i Time Binds fr?n 2010.

MEN temporalitetsaspekten i denna mening ?r ju faktiskt inte Nielsens huvudfokus. Vad g?ller hennes faktiska fokus, k?nslor, ?r det stadigt f?rankrat i den digra empirin, och slutsatsen om affekters avg?rande relation till politisk f?r?ndring blir til syvende og sidst oveders?glig.

Publisert 17. jan. 2018 10:15 - Sist endret 7. nov. 2025 15:11