F?rst som sist ska s?gas att detta ?r en synnerligen v?lskriven bok. Det var l?nge sedan jag l?ste en fackbok som k?ndes som en s?dan bladv?ndare, n?got som till viss del s?kert ocks? har att g?ra med det mycket sp?nnande ?mnet.
EN AV DE fr?gest?llningar som behandlas i det v?lmatade introduktionskapitlet ?r fr?gan hur det kan komma sig att Norge som f?rsta demokratiska land inf?rde r?str?tt f?r kvinnor ?r 1913. Flera svar ?r v?ntade, Eidsvoll 1814, den begynnande arbetarr?relsen och unionsuppl?sningen, men ocks? Ivar Aasens arbete. Alla h?ndelser och skeenden som bidrar till att st?rka det ber?ttigade i ett underifr?nperspektiv, som banar v?g f?r det ber?ttigade kravet att ocks? kvinnor b?r f? bli delaktiga i det offentliga livet och r?sta om hur landet ska styras.
S?dana strukturella faktorer bottnande n?rmast i en historiematerialistisk historiesyn, rimmar till synes illa med bokens syfte att ”unders?ke kraften i – og arten av – de argumenter som ble framf?rt i viktige taler om temaet” (s. 9). F?rfattarna kunde g?rna f?tt problematisera den fr?gest?llningen n?got mer. Var sk?let fr?mst strukturella faktorer, oberoende av enskilda talares faktiska prestationer, eller var det p? grund av v?ra pionj?rers heroiska insatser som Norge blev f?rst i v?rlden (och jag tror inte bara fr?gan ?r av intresse f?r oss svenskar som var n?rmare tio ?r efter)?
DE ?TTA analyskapitlen ?r alla initierade och bjuder p? sp?nnande l?sning. I analysen av Gina Krogs tal 1885, liksom i Anna Rogstads tal 1888, uppm?rksammas t.ex. sm?delsen som den naturliga antistrofen till lovtalet, med viktiga och konstruktiva funktioner att fylla i ett offentligt tal.
I Ragna Nielsens tal fr?n 1888 tas det vid sidan om spr?kvalens betydelse – t.ex. observeras betydelsen av att ta upp och bem?ta motargument samt dialogiciteten som f?ljer av olika typer av fr?gor – den notoriskt sv?ra fr?gan om dikotomin likhets- och s?rartfeminism. Den fr?gan g?r som en r?d tr?d genom hela boken och kompliceras initierat i avslutningskapitlet (synnerligen nyttig l?sning f?r oss som g?rna vill tro att det finns ett enkelt svar p? fr?gan).
Ocks? motst?ndarsidan ges utrymme. Tv? tal, av biskop J. C. Heuch 1890 och veterin?rdirekt?r O. O. Malm 1907 analyseras ing?ende. Biskopens tal ?r starkare. Naturvetaren Malm framst?r n?rmast som dum och man skrattar gott ?t honom. Men f?rfattarna g?r en tydlig koppling till dagens antifeminism, och skrattet fastnar lite i halsen.
Efter ”segertalet” av Marie Qvam 1913 f?r vi l?sa tv? analyser fr?n en annan horisont. F?rst ?r det Brigitte Mral som analyserar den svenska r?str?ttsdebatten med Selma Lagerl?fs tal 1911 som exempel, likheterna med de norska talen ?r p? flera punkter sl?ende, n?got som p? nytt v?cker fr?gan om hur det kunde komma sig att Norge var s? l?ngt f?re Sverige. Amerikanskan Cheryl Glen ger oss en exposé ?ver kampen f?r kvinnlig r?str?tt i USA, och den fortsatta kampen f?r reellt politiskt inflytande f?r marginaliserade grupper.
RETORIK ?r ur en infallsvinkel inget annat ?n en upps?ttning metareflexiv vokabul?r. Allts? termer som kan hj?lpa oss att uppfatta aspekter av p?verkande kommunikation som annars riskerat att g? oss f?rbi. D?rf?r ?r det extra gl?djande att f?rfattarna vid sidan av mer v?ntade analysredskap som ’metafor’ och ’mottagaranpassning’ inte tvekar att anv?nda begrepp som prokatalepse, antites, praeterito, oxymoron…, men ocks? nybildningar som ”mannfolksdiskurs” (s. 150). Alla ?r de termer som hj?lpa oss att se mer, f?rst? mer av vad vi g?r med spr?ket – och vad spr?ket g?r med oss.
M?nga kvinnliga teoretiker, feminister och retoriker, lyfts fram. Lite f?rv?nande ?r det d?rf?r att en av klarare lysande stj?rnorna p? den feministretoriska himlen, Judith Butler, ?r helt fr?nvarande. Det p?pekandet aktualiserar ett annat m?jligt tillkortakommande. De initierade och n?rl?sta analyserna riskerar att uppfattas som n?rmast teoril?sa.
Ett sista klagom?l, m?jligen av fr?mst akademisk art, ?r hur f?rfattarna anv?nder ordet ’retorik’. Aristoteles best?mde termen som en techné, det vill s?ga b?de det praktiska utf?randet och det vetenskapliga studiet av detta. Det ?r inte alltid klart i vilken betydelse f?rfattarna anv?nder termen. F?r det mesta framg?r det av sammanhanget, men ibland blir det on?digt sv?rt att veta vad som avses. Det g?ller hela v?gen fr?n s. 25 till s. 252.
Men dessa randanm?rkningar har inget att g?ra med att detta ?r en synnerligen aktuell, och som sagt v?lskriven bok, som varmt anbefalles.